Jag tror inte jag presenterat min kille för er, så jag tänkte ta och berätta lite om honom. I typ punktform och lite enformighet.

 

 

Vi träffades på internet efter att min man varit otrogen och lämnat mig. Jag tänkte kika lite på dating och se vad som fanns därute. På första sidan jag var på hittade jag honom, kikade lite på bilden, läste lite och tänkte "Den där!". Vi träffades några veckor senare, jag var ute med några tjejkompisar på O'learys och han bara kom in till stan och mötte oss där. Hur många killar skulle våga det? Komma ensam till en grupp tjejer...

 

Han är ungefär lika lång som ett snöre, och väger väl ungefär som en säck fjädrar. Han ser lite ut som flaggstång alltså.

Han har breda axlar och är väldigt stark.

Han har typ inget underhudsfett och cirka artontusen magrutor.

 

 

Hans armar och händer har stora vener som jag ÄLSKAR att känna på. De är så spänstiga och välfyllda.

Han har väldigt fula fötter.

Men världens snällaste ögon.

Och vackra tänder.

 

Runda utstående öron som är så söta att jag vill gnaga på dem.

Luktar så djuriskt gott. Han luktar maskin, motorolja, solbränd nacke, svett och en aning deoderant. Jag kan lukta i hans armhåla och nacke en hel dag om jag fick.

 

Han har blont hår och rött skägg.

Världens minsta stjärt.

Fast just nu har han ljusgrönt hår och matchar mitt röda hår. Primärfärgsparet ska vi kanske kalla oss, får vi barn blir det familjebild där barnet har blått hår.

Han har ett enormt hus som han (och jag ibland) renoverar på hyfsat egen hand. Han har en hund, tre bilar, två traktorer, tre fungerade två-hjuliga fordon, ett ofungerande, en släpkärra och två jordgubbsland. Och en tung lastbil.

.

 

Han var den som först höll hand, kramades och pussades.

Jag vägrade faktiskt den första pussen eftersom han luktade skuk ur munnen, så det blev en kindpuss.

Jag var den som först sa "jag älskar dig", han har inte sagt det tillbaka och lär väl inte göra det på ett par hundra år. Det är jobbigt att umgås och trivas med någon man älskar som inte älskar en tillbaka, det gör ont. Men jag håller hoppet uppe och ger inte upp i första taget, han kan ta lång tid på sig ibland. Jag intalar mig att han lägger ner mycket tid på det som betyder nåt för honom.

 

Han kan diska och dammsuga.

Han tar tag i saker.

Han har väldigt fula och nötta kalsonger, han ska få fler av mig.

Det kan hända att hans foppatofflor försvinner på mystiskt sätt också...

Han förväntar sig aldrig nåt av mig och blir överraskad när jag gör något för honom. Och det är likadant med mig.

Han är otålig och när han får en idé så gör han nåt av den ganska raskt.

Allvarsam och lekfull.

Klok och hjärnsläppig.

Snäll men rättvis.

Nöjd men förbättringsintriktad.

 

Underbar.